UTAN HOPP OCH UTAN GUD

- Jag kan lika gärna vara uppriktig och säga att jag är inte det minsta intresserad av det där. Den som talade var en medelålders herre som nyss fått en traktat i handen där han satt i ett expresståg. Han fortsatte: - Jag är ateist, så det där tilltalar mig inte alls. - Jag uppskattar att ni är uppriktig, svarade jag, för det är bättre att vara uppriktig än att visa ett falskt intresse. Men då ni har varit vänlig att säga vad ni tycker, så kan jag kanske få ställa en fråga till er.

- Ja, givetvis får ni det. - Är ni riktigt lycklig? - Tja, något så när. - Det betyder, om ni fortfarande vill vara uppriktig, att ni inte är lycklig. - Ja, det stämmer nog. - Får jag fråga, har ni något hopp? - Nej, inget alls. Det enda jag är säker på är att jag förr eller senare kommer att dö. - Då skulle jag vilja säga, att ni med några få ord har erkänt tre sorgliga ting, nämligen att ni inte har någon Gud, inte någon glädje och inte något hopp. Ateismen verkar sannerligen inte särskilt lockande. Eftersom mannen verkade villig att lyssna kunde jag fortsätta samtalet.

”Om ni tillåter, skall jag berätta, vad jag genom Guds nåd mottagit genom evangelium. Först och främst kunskapen om Gud, Gud själv såsom den levande och sanne Guden, uppenbarad i Kristus – Hans älskade Son.

Dessutom har jag sann och djup glädje som tilltar allt eftersom åren går, och som skall vara för evigt. Förutom detta har jag ett säkert hopp genom Kristi försoningsverk på Golgata kors om en välsignad evighet med Honom. Detta är vad det innebär för mig att vara kristen och allt är öppet för alla människor genom tron på Kristus”.

Han verkade först alldeles oberörd och försökte undvika frågan, men efter några minuters tystnad sade han: ”Jag skall läsa traktaten. Jag tycker att ni kristna skulle tala mer med människor. Det är faktiskt er skyldighet”.

Denna historia berättas nu för att alla som råkar befinna sig i samma själsliga tillstånd ska kunna inse vilken fruktansvärd tomhet otro medför, men också för att de ska kunna förstå den härliga sanningen att just den Gud, vars existens de tvivlar på, har uppenbarat sin kärlek för människorna och nu gör sig själv känd såsom deras Frälsare. Evangelium berättar om hur Kristi försoningsverk och uppståndelse har gjort det möjligt för Gud att rättfärdiggöra dem som tror på Jesus. ”föraktar du hans godhets och fördragsamhets och långmodighets rikedom, inte vetande, att Guds godhet leder dig till ånger?” (Rom. 2:4). Det var Hans godhet och tålsamhet som gjorde att den store Skaparen antog mandom, för att Han (Jesus) genom sin död skulle förklara Guds stora kärlek.

Samma godhet har, trots den otro och det mörker som har funnits i din själ, bevarat ditt liv ända tills nu, har följt dig i nåd och erbjuder dig nu full och fri förlåtelse.

En sak är emellertid av största betydelse, och det är tro, ty ”utan tro är det omöjligt att behaga honom, ty den som närmar sig Gud måste tro, att han är, och att han lönar dem som söker honom” (Hebr. 11:6).

Må Gud låta mörker, tvivel och otro försvinna från ditt hjärta, så att du kan lära känna Honom såsom din Gud och få närvarande och evig glädje samt ha hoppet ”både säkert och fast” såsom din stöttepelare i liv och död. F. S. M. (Fritt omarbetad av T.B.)
”Se, nu är välbehaglig tid, se nu är frälsningens dag.” (2 Kor. 6:2)